BRO, VÅGBRYTARE OCH ÅNGBÅTSBRYGGA PÅ NORRA SIDAN OM LJUSNAN OCH I ANSLUTNING TILL SÅG- OCH JÄRNVERKSOMRÅDET VID LJUSNE.

Enligt karta upprättad 1855 fanns ingen landförbindelse från det landområde där 1850 års vattensåg var belägen till öarna Rökarholmen och Galtharen. Ingen bebyggelse fanns heller på öarna.

 

 Enligt karta upprättad 1862 finns en bro inritad. Den sträcker sig från mitten av Galtharens norra sida mot Etterungsudden. Bron vilar på fem stenkistor och brobanans längd är ca 325 fot = 96 m.

 

Ingen landförbindelse finns mellan fastlandet och Rökarholmen respektive Galtharen.

 

Enligt karta upprättad 1864 har utfyllnad skett av området från 1850 års såg och mot Rökarholmen. Utfyllnaden är ca 400 fot, 118 m och mellan denna utfyllnad och Rökarholmen finns en öppning på ca 30 fot eller ca 9 m. Mellan Rökarholmen och Galtharen finns en öppning på ca 150 fot eller ca 45 m.

VÅGBRYTARE

Från södra udden av Storstensharet och i västlig riktning ca 600 fot, eller ca 178 m var en vågbrytare anlagd med bredden ca 30 fot eller ca 9 m. Efter en öppning på ca 45 fot eller ca 13,5 m fortsatte vågbrytaren i samma riktning ca 850 fot eller ca 252 m och därefter böjde vågbrytaren av i ca 20 graders vinkel mot söder. Denna sträcka var ca 350 fot eller ca 104 m. 

 

På en karta troligen från 1875 har vågbrytaren förlängts med ca 200 m. Bredden på denna förlängning var ca 10 m. Vågbrytaren var inklusive en bro ca 60 m lång och ca 5 m bred samt förbunden med Galtharen. Bron låg på fyra stenkistor och började ca 10 m från vågbrytarens slutände. Ytterligare 1 bro från vågbrytaren förbands via Galtharens västligaste spets och timmerbassängens vågbrytare med området kring den masugn som uppfördes 1874. Brobanan var ca 250 m lång och försedd med räls och den användes för malm- och järnfraktning från och till masugnen.

 

 Väg- och broförbindelse fanns nu från fastlandet till Rökarholmen och Galtharen. Bebyggelse fanns på Rökarholmen.

ÅNGBÅTSBRYGGA

På 1870-talet aktualiserades behovet av att anlägga en ångbåtsbrygga i anslutning till befintlig vågbrytare. Ljusne hade under åren 1868 – 1870 fått ångbåtsförbindelse med Söderhamn och andra orter efter kusten. Flink I och Flink II trafikerade sträckan.

 

 På 1870-talet aktualiserades behovet av att anlägga en ångbåtsbrygga i anslutning till befintlig vågbrytare. Ljusne hade under åren 1868 – 1870 fått ångbåtsförbindelse med Söderhamn och andra orter efter kusten. Flink I och Flink II trafikerade sträckan.

Anm 1. Rökarholmen, i dagligt tal kallad Holmen.

Anm 2. Galtharen, den ”ö” där sportfiskeklubben nu har sitt klubbhus.

Anm 3. Etterungsudden, ungefär där ”skibäcken” mynnar ut vid f d brädgårdskajen. K

 

Källförteckning överskrifter och handlingar:

 

Ljusne Bruksmuseum                        Kartmaterial, foton

Ljusne Rittjänst AB                            Kartmaterial

 

Sammanställt av Tord Nyberg mars 2004, reviderat december 2009

Copyright Ljusne Bruksmuseum